Det är sant! Tiden läker faktiskt alla sår men ärren finns kvar, precis som klyschan säger. Jag tror oftast inte riktigt på sådana men just den här är väldigt sann.

För exakt ett år sedan idag rasade min värld pretty much samman. Vill ni läsa om hur broken jag var så kan ni ju kolla i arkivet. Kan inte fatta att det redan har gått ett HELT år! Jag trodde att mitt liv var över och kolla så fel jag hade.

Jag lyssnade inte på någon som sa att jag skulle komma över det, att jag skulle gå vidare, att det skulle ordna sig. Men de hade ju rätt så klart. Man får bara inte ge upp. Och man måste tillåta sig själv att gråta ut allt, att vara så helt nere på botten, för att sen sakta klättra uppåt igen.

Och här är jag nu. Jag kan t o m titta på bilder utan att sakna eller känna mig ledsen. Det har gått över helt!

Tiden läker alla sår. Men jag undrar om de kan läkas endast med hjälp av tid. Jag tror inte det... Man måste ha nära och kära med sig också. Som uppmuntrar en, får tiden att gå, visar att de finns där för en. Rätt som det är har det gått tillräckligt lång tid och man inser att såren har läkt.

Så hur hopplöst det än känns just nu.. Ge det tid.

Idag har jag haft en lååång dag med bara mig själv. Och Linnea och Ron i telefon då, hehe... Men annars helt själv. Ibland är det så skönt att bara vara ensam för en dag eller två. Mattan blev ren och jag luktar som ett blommande fruktträd. Blev ingen tripp på stan, får bli en annan dag. Ska åka till Karlshamn imorgon och hämta mitt Indiska-presentkort som jag fick av min fina storebror Christian i julklapp först ;)

Fattar inte vad som hänt med min dygnsrytm dock. Sover bara 5 timmar per natt! Jättekonstigt.
Men samtidigt bra för det betyder ju att jag lägger mig sent men ändå vaknar hyffsat tidigt! Perfekt ju.

Aaaaanyway... Här kan ni få en typisk ego-bild på mig passande nog. En sån där man tar i spegeln ni vet.

Nu ska jag (oo) nana (what's my name).

Klänning från Zara för er som kände att ni ville veta det. Nästan exakt ett år gammal när jag tänker efter.

Så vitsigt!

Har nu vaknat efter 5 timmars sömn och känner mig helt taggad! Jag vet, vad händer? Somnade runt 4 och tänkte "skit också, nu kommer jag sova bort hela morgondagen" men nähe. :)

Känner att min taggning beror delvis på det otroligt härliga värdet :D Åh vad jag ÄLSKAR sol!!!!

Och vet ni vad? Jag ska göra världens tråkigaste grej. Jag ska göra rent min matta. För att när jag kom hem från Ron upptäckte jag till min förtjusning att dumme-Jennifer inte skruvat på locket på sköljmedlet ordentligt. Hade därmed läckt genom min tvättpåse som jag ställt på mattan. Som tur är använder jag ett sköljmedel från Änglamark utan färg och sådant. Så förhoppningsvis går det bort!

MEN, efter det tråkiga ska jag duscha i min nyinköpta duschcreme som doftar sommar. Apoliva från apoteket. Kul att apotekaren var tvungen att påpeka att jag missade deras julkampanj när man fick duschcreme, bodylotion och lipbalm i ett kit till lägre pris. Hela serien alltså. Men men! Misströsta icke. Ser fram emot min dusch. Dessutom har jag redan annan bodylotion och försvarets hudsalva. Så det så.

OCH, efter det, tänker jag gå ut på stan i det fina vädret för att hitta något billigt plagg. Om inte jag får bära nåt nytt snart så kommer jag hamna i en depression. (I "nytt" räknar jag såklart in secondhand.) Och det vill ni väl inte? Nä just det.

Har ni tur kanske jag t o m känner mig så pass bloggig att jag lägger upp en bild på mitt nya plagg.
Bortsätt från det plagget måste jag också köpa strumpbyxor/leggings. Räknade hålen i mina favvisar igår, 7 stycken. Är nog dags för replacement nu va.

För att bli extra taggad ska jag lyssna på låten jag la upp här igår. Världens bästa låt! Lyssnade hela gårdagen.

Ciao!

Hetaste låten och videon just nu. Omöjligt att inte nicka med! Allt är hett med den. Blir ju för fasen varmt här inne när den spelas. Har haft den på repeat runt 20 gånger. Lär inte tröttna på ett tag. GRYM!

Lika bra ni vänjer er vid att se bilder på Jessica Alba i min blogg för det finns ingen i hela världen som jag tycker är så snygg som hon!

Och vänj er vid att jag tjatar om just det också. För jag kan inte sluta!

Hon är ta mig tusan helt PERFEKT. Jessica jag älskar din stil.

Jag har alltid förundrats över alla tjejer som sagt att deras hårtoppar känns som svinto. Har alltid undrat hur de lyckas slita på sitt hår så mycket.

Men nu kan ni välkomna mig i klubben. Har inte klippt mig sen juni-juli och mina hårtoppar är härmed svintoförklarade.

Måste klippa av minst en decimeter.


TIPS PÅ FRISÖR?
Är helt lost nu när Beata bor i sthlm.

Det var nyår.. nu är det ännu längre.

Jag har en sjuk kompis i Malmö som jag skulle vilja skicka en hälsning till.
Känner mig en aning guilty för att jag inte hört av mig på ett tag så here it goes!

Hon har varit sjuk så länge nu och jag om någon vet hur crappy det känns eftersom jag har varit sjuk sååååååå många gånger (fråga min ex-roomie Mickan)!

Så om jag vore en rappare hade jag sagt ungefär så här...

Det finns nog inget jag skrattar mer åt än just när andra skadar sig. Jag skrattar inte åt själva skadan eller att personen har ont utan hur de ser ut när det händer! T ex när nån ramlar på ett roligt sätt och säger nåt roligt efteråt. Personens reaktion. Jag skrattar så jag lipar!

Ibland skrattar jag t o m när jag själv skadar mig, bara för att jag föreställer mig hur roligt det måste sett ut.

Jag tappade nyss andan av skratt när jag läste om att Tyra brutit armen. Sättet hon beskriver det på är så roligt.
Trodde Ron skulle tycka att jag är en idiot när jag berättade vad jag skrattade åt...

- Babe..? What are you laughing at?
- AHAHAHA!!! A GIRL FELL ON THE GROUND AND BROKE HER ARM!
- Ok....?
- Yeah! She fell on a tiny spot of ice, fell on her whole arm and broke something in her elbow! She couldn't feel her arm and had to go to the hospital, hahahahaha...

Men tillslut när jag beskrev mer detaljerat så började han också skratta. Tydligen har han samma fel i hjärnan som jag, skadegladshumor, haha!

Jag som trodde jag var den enda i världen....

Förutom alla som kollar på t ex "wipeout" då. Sann skadeglädje. Enjoy!

Snacka om att vända på dygnet, men idag är det ju faktiskt ok för att det är helg.

Vi har kollat på southpark halva dagen. Cartman och Butters är mina favoriter! Haha.
Men nu är det definitivt läggdags. Man blir trött av att greja med html-koder mitt i natten! Tur att man har Ron till hjälp, blir mycket roligare :)
Vad tycker ni om nya designen? Inget speciellt direkt men kände för lite förändring.

Zzzzz / Jen.

Jag hörde fågelkvitter imorse och det var våren som kom!
Nu är våren kommen, nu är våren kommen....

Well kanske inte riiiiktigt men man känner ju att den är på väg! Solen sken som bara den idag, så underbart!!!

Jag och Ron har precis ätit lasagne och nu ska jag kolla på Svaleskär så att jag kan längta ännu mer efter sol och tunna kläder.

Av nån anledning blir jag helt kär i alla Tv-program och allt som har med skärgården att göra. Antar för att jag älskar den svenska skärgården. Och sommaren. När jag blir stor ska jag ha ett sommarhus i svenska skärgården. Det ska bli en dream come true har jag bestämt.


Vi på Saltkråkan. Astrid Lindgren är ju en mästare på att få Sverige framstå som himmelen på jorden.
Skulle ge mycket för en picknick på bryggan just nuuuu.

Vissa människor verkar tycka att det är jätteroligt att bråka med andra och att skapa bråk mellan andra. Varför är det så? Spänning i tillvaron kanske. Men man förlorar ju bara på det själv. Det är förståeligt om man t ex har PMS eller om man har haft en fullständig bajs-dag och sen händer nåt som bara får tålamodet att brista.

Men vissa är såna precis hela tiden, att så fort det händer något så exploderar de. Jag tänker att det måste ju vara jättejobbigt för dem själva, men jag kanske har fel. För det verkar som att de ser nån sorts nöje i det.

Jag vet inte. Kan man inte bara försöka ha lite is i magen? Nåt kan hända som man tycker är dumt. <-punkt. Kan man inte bara stanna där? Istället för att göra ett stort pådrag och sabba för sig själv och blanda in andra.

Äsch. Jag tycker bara sånt där är så onödigt.

Sätt punkt och ha lite is i magen! Var inte en sån dramaqueen.

Jo jag vet ju att jag i min blogg kan framstå som en något negativ person som mest gnäller. Men det är bara för att det är när de stunderna kommer som jag får lust att blogga - när jag är upprörd eller trött på något.

Men om sanningen ska fram (och den kommer ju alltid fram) så är jag en ofantligt positiv person!

Jag minns inte exakt när jag kom på att jag är det, kanske för ett år sedan ungefär. Jag ser saker från den ljusa sidan mycket oftare än vad många andra gör. Till exempel det här med att vara arbetslös. Jag vet att det inte är ett drömläge, men enligt min uppfattning så är alla det någon gång i livet. Så min tid är väl antagligen nu. Och ja, jag slutade på min utbildning vilket många ser som ett downfall men det gör inte jag. Inte alls faktiskt. Speciellt inte när jag hörde på nyheterna igår att medellängden för tiden mellan gymnasie och universitet är 3 år.
Jag har ju för fasen 2,5 år kvar på mig att göra noll för att ens vara genomsnittlig! Härligt.

Jag ser allt i mitt liv som en bra lärdom. Det låter som en klyscha som de flesta inte lever efter på riktigt, men det gör jag! Jag är inte bitter över en enda sak som hänt i mitt förflutna, although ganska mycket av det sög rätt hårt. Det sög, men jag är glad över att det hände, för annars hade jag inte sett världen med de ögon jag ser den med idag. Och enligt mig ser jag den på ett mycket bättre sätt än många andra gör.

Så, näe. Jag är faktiskt inte så negativ som jag framstår här. Tänk på att jag bara bloggar ett par gånger i veckan (i genomsnitt), då jag alltså har ett negativt moment. Resten av tiden är jag positiv!



Idag åt jag lunch med Sidney på stan! Vi har inte träffats sen Uppsala Reggaefestval förra året. Hon går makeup-artist-utbildning här i Malmö nu, inte långt från min lya. Och hon kommer bli bäst på att sminka! Sidney är världens finaste vän ♥