Jag har en lite konstig hmm.. Grej. Jag älskar sagor och allt som har med det att göra. Känner alltid för att köpa massa sagoböcker till mig själv när jag är i bokhandeln eller på tradera men jag vet ju att det är onödigt, plus att jag inte har nån plats för dem. Tycker kanske att sagostunden är roligare än barnen tycker på jobbet. Är genuint lycklig över att jag har barnkanalen. Är jag onormal eller bara omogen eller bara... Insnöad? Så där som vissa blir på blommor eller frimärken? En sagosamlare, fast jag samlar ju inte riktigt.

Däremot har jag ju en rätt fet Astrid Lindgren samling. Nästan alla filmer. Vet ni, att jag kan nästan alla Astrids filmer utantill, nästan varenda replik och varenda detalj. Har nog sett dem tusentals gånger.

Nåt som tyder på att jag är liiiite överdriven är att jag redan nu har bestämt att om jag skulle få en dotter skulle hon heta Saga. Om inte i förnamn så i alla fall i mellannamn.

Har även seriöst funderat på att åka till Astrid Lindgrens värld igen (var där när jag var typ 6 år) oavsett om jag får åka ensam.

Jag är väl en nörd helt enkelt.