En ung tjej, bara ett par år äldre än mig själv har precis tagit ett beslut att sluta leva. Hon ville hellre dö än leva.. Hon är från Karlshamn och jag slår vad om att ryktena går som bara den där nu. Jag hoppas verkligen att folk har vett att visa lite respekt. Vilket tyvärr inte är så sannolikt i den staden.

Jag kände inte henne. Men detta kom verkligen som en chock för varje gång jag har sett henne har hon haft ett leende på läpparna.

"Hon som alltid var så glad" - det är ju så det brukar låta, eller hur?
Och varför, är ju frågan man ställer sig.

Att inte se någon annan utväg, att bara vilja dö, och att sedan verkligen ta steget att för alltid lämna allt och aldrig vakna mer... Det kan ju inte finnas något större beslut, och det kan heller inte finnas några större orsaker än de som får någon att ta beslutet.

Jag blir frustrerad. Speciellt när jag tänker på hur många människor det finns som bara inte kan lyssna, eller som är så egoistiska att de väljer att inte se. Jag menar inte att det var så för den här tjejen, utan bara att det finns så många människor som inte väljer att finnas där för sin vän eller familjemedlem.

Ni kan ju själva tänka efter så märker ni säkert att det har hänt er och kanske också att ni själva gjort så någon gång.

Någon kan till exempel fråga hur du mår för att sedan inte bry sig egentligen:
- Hur är läget?
- Ehm.. näe det är inte så bra..
- Okej :( hur blir det på fredag?

Föräldrar vill jag inte ens gå in på, för ursäkta men: Fy ända in i helvete vilka KASSA föräldrar det finns i den här världen. SLUTA SKAFFA BARN om ni inte vet hur man älskar och visar det.

Tänk efter lite.


Jag hoppas du får vila i frid, E.